Idag bar det som vanligt av till Uddevallas stolthet för avverkning av 60 längder. Efter ca 20 av de 60 så hade basängens vatten bytts ut mot folk. Det var minst 20 pers som delade på två längder, sådär halvbra. Jag är en människa som simmar bättre och snabbare än medel, detta orsakar vissa problem då de andra näst intill simmar bakåt, flyter på rygg, simmar tre i bredd osv... När det är såhär många människor på ett och samma ställe kommer man att råka röra varandra och om man då råkar kicka till någon (löst), stannar och ber om ursäkt är det ingen big deal, sålänge man inte är en bitter kärring. Ja, jag har fått världens utskällning idag för att jag råkade röra en bitter pensionärs enorma kropp, svårt att undvika den! Var mycket nära att föreslå för henne att hon borde simma snabbare och på rätt sida bana så kanske det hade gått smidigare, men var den snälla flicka som jag ger utlopp för att vara och teg. Skvätte dock lite extra när jag simmade om henne(vilket skedde ca 15 ggr till :p), payback's a bitch!
Jag kräver en snabb-bana eller tolerans.
Idag har jag även åkt buss för första gången på vääldigt länge. För att inte känna mig ensam hade jag även med mig min följeslagare och favorit, Mollie.
På Kampenhof hållplats 23 satt som vanligt några av Uddevallas kändisar, den ena fullare än den andra. En av dem frågade om hon fick klappa Mollie. Först var jag tveksam med tanke på att jag har en känslig hund (som tex är rädd för valpar :p) men sen kom jag att tänka på mitt projektarbete om vårdhundar och insåg att mötet med Mollie troligen var dagens höjdpunkt för henne. Mollie (som under tiden använde en gubbes fot som huvudkudde) var skeptisk men tanten var överlycklig. Dagens goda gärning?
Tittar förresten på halv 8 hos mig och har blivit lätt förälskad i den 80-åriga tanten som photoshopar!
Tack för mig
licensjakt på övegödda åldringar säger jag!
SvaraRadera